Axelhelvetet
Så sjukt less på det här.
Note to herself: Slå aldrig axeln ur led igen!
Jag tränar varje dag och det går framåt. Blir mer och mer rörlig. Men samtidigt mer och mer frustrerad över hur orörlig jag egentligen är.
Jag håller nästan på att kräkas för att jag tycker det är så äckligt när jag rör axeln och hör "knarret". Vet inte om det är brosket som låter eller vad det är... Det är hemskt jobbigt att bli så äcklad av det.
Men jag biter ihop och tränar lite till. För jag har ett mål: Att bli bra och rörlig så jag kan jobba och röra mej.
Jag vill kunna klä på mej normalt.
.
En hemsk tanke, väldigt ego.
Jag skulle fan bli en jävligt bitter surkärring om jag blev handikappad på livstid.
.
Nä nu blev jag väldigt motiverad att träna lite till!
.
P&K L
Kommentarer
Linda
Det där knarret är det nog bara att vänja sig vid.. ibland kommer det tillbaka! =))
Linda E
Hua säg inte såå :(
Det är så läskigt att höra ..
Trackback
